Ordlista över filatelistiska ord och benämningar.

Aerogram: Hopvikt brevpapper som befordras som flygpost.
Analyslampa: Speciell lampa med ultraviolett ljus med vars hjälp man kan upptäcka fluorescens i frimärkspappret.
Ark: En karta med (vanligtvis) 100 frimärken.
Arktandning: Metod där alla frimärken i arket perforeras samtidigt.
Automathäfte: Frimärkshäfte från en frimärksautomat. Svenska automathäften har styva omslag.
Bandfrimärke: Frimärken som tryckts i rotationspress. I Sverige har det pågått sedan 1920.
Blandad tandning: Olika tandning på två eller flera sidor.
Block: Flera våg- och lodrätt sammanhängande finmärken.
Boktryck (högtryck):Tryckmetod som innebär att tryckformens upphöjda partier avsätter färg på pappret.
Brevstycke: Frimärke som sitter kvar på en bit av ett kuvert.
Centrering: Frimärksbildens placering på den yta som begränsas av tandningen.
Djuptryck: Tryckmetod där de nedsänkta delarna i tryckformen avger färg.
Dubbeltryck: Pappret har två gånger passerat tryckvalsen och trycket har förskjutits något.
Dubblett: Mer än ett frimärke med samma motiv.
Eftertryck: Frimärke som framställts efter kurseringstiden och med nya tryckplåtar.
Emission: Utgåva
Fastsättare: Remsor av tunt gummerat papper som används för montering av frimärken i album.
FDC: First Day Cover, dvs förstadagsbrev. Ett brev med frimärken som försetts med utgivningsdagens datumstämpel. Posten Frimärkens FDC är fr om l984 försedda med en illustration som anknyter till frimärksutgåvan.
FIP: Federation Internationale de Philatelie (Internationella frimärksförbundet)
Filateli: Metodiskt studerande och samlande av frimärken.
Fluorescenslampa: se analys lampa.
Fotogravyr: Fotokemisk framställning av tryckformen Se djuptryck.
Fotohörn: Kan användas för montering av t ex brev, kort och block.
Frankokuvert: Kuvert försett med påtryckt valörstämpelfrimärke.
Frankotecken: Av postverk utgivna frimärken, samt frimärks- liknande tryck på helsaker.
Förfilateli: När man studerar brev och andra försändelser från tiden före finmärkenas tillkomst.
Generalsamlare: En person som samlar på frimärken från alla länder.
Genomstick: Perforering av frimärken utan pappersförlust. Jmfr tandning.
Helbrev: Brev där frimärket sitter kvar på kuvertet.
Helsak: Kuvert eller kort med påtryckt valörstämpel.
Insticksalbum: Album med genomskinliga fickor. Används som lagerbok för dubbletter och annat.
Katalogsamling: Samling av i katalog angivna frimärken ej specialiserade.
Kilovara: Frimärken som sitter fast på delar av brev, adresskort, vykort etc och säljs i förpackningar efter ett bestämt kilopris.
Kurseringstid: Den tid under vilken ett frimärke säljs eller har giltighet som frankering.
Linjetandning: När perforeringsnålarna har placerats i parallella rader. Perforeringen sker både våg- och lodrätt. Se tandning.
Litografi: Yttryck, en tryckmetod baserad på förhållandet att vatten och fett stöter bort varandra.
Makulering: Stämpling av frimärke som gör an det efter befordran inte längre går att använda som franko- tecken.
Massvara: Billiga och vanliga frimärken.
Maximikort: Kallas de samlarobjekt där motivet på kortet liknar frimärks- bilden. Frimärket sitter på bildsidan och är stämplat.
Miniatyrark, miniark: Litet ark med frimärken.
Minnesblock: se souvenirblock.
Minnespoststämpel: Stämpel som används vid speciellt tillfälle.
Montering: Uppsättning i album av frimärken, block och brev.
Motiv: Bild på frimärke.
Motivsamlare: Den som samlar frimärken med visst motiv.
Nytryck: Frimärke som framställts efter kurseringstiden och med de ursprungliga tryckplåtarna. Jmfr eftertryck.
Offset: se litografi.
Otandad: Frimärke utan perforering. Alla frimärken var otandade före 1854.
Par: Två frimärken som sammanhänger lodrätt eller vågrätt.
Perforering: Anordning för frimärkens skiljande. Se genomstick, tandning.
Pergamynkuvert: Kuvert som är tillverkat av speciellt genomskinligt papper för förvaring av t ex dubbletter.
Posten Frimärken: Enhet inom Posten för framställning och försäljning av frimärken dels som porto och dels till samlare.
Plåtfel: Skada i tryckplåten.
Postfrisk: Oanvänt frimärke med oskadad gummering.
Postkort: Kort med påtryckt valörstämpel, tidigare kallat brevkort.
Prägling: Tryck som åstadkommer en upphöjning av pappret i förhållande till den övriga ytan. Kallas även relief
Påtryck: Tryck på redan färdigtryckta frimärken.
Rufftandning: Oskarp tandning.
Sammantryck: Frimärken av olika valör, färg eller motiv som tryckts bredvid varandra.
Souvenirblock: Block med minnesmarken .
Specialsamlare: En person som samlar ett speciellt område etter märke. Intresserar sig även för olika tryckupplagor, papperssorter, fel, variationer m m.
Specialstämpel: se Minnespoststämpel.
Spegeltryck: Bakvänt tryck på ett frimärkes baksida.
Strip: Tre eller fler märken som hänger samman vågceller lodrätt.
Stålgravyr: Handgraverad framställning av tryckorginalet. De flesta svenska frimärken är än idag stålgraverade.
Supplement: Tillägg till album eller katalog.
Svartlistad: Frimärksutgåva som av FIP bedöms som onödig utgåva och inte är tillåten på tävling.
Svindelmärke: Frimärke som utgivits av annan än posten och i avsikt att bedraga.
Tandning: Perforering av frimärke med pappersförlust. Mätes vågrätt- lodrätt antal tänder per 2 cm
Tandningsmätare: Redskap för att mäta antalet tänder på ett finmärke.
Temasamling: Fnmärkssamling som belyser ett visst ämne.
Tete-beche: Ett frimärkspar där det ena sitter upp och ner i förhållande till det andra.
Tjänstefrimärke: Ett frimärke som används för tjänstebruk. I Sverige använt 1.1 1874-30.61920.
Tresidig tandning: Frimärke perforerat på tre sidor.
Upplaga: Antalet tryckta frimärken av en viss utgåva.
UPU: Union Postale Universelle - Världspostföreningen. Bildad 1874.
Utgivningsdag: Första dag då ett frimärke får användas.
Valör: på ett frimärke angivet värde.
Vattenmärke: Förtunning av frimärkspappret som bildar visst mönster, avsett att försvåra förfalskning. En skapelse där samspelet mellan konstnär, gravör och tryckare måste fungera perfekt.

© Copyright Netstamps 2000-2006. All rights reserved.