Vad är ett vykort?

Vykort, postkort med en bildsida och plats för adress och från 1905 även meddelande på andra sida,

Postkort av olika slag hade funnits tidigare , men 1 oktober 1869 började den Österriliska postförvaltningen ge ut Correspondenz-Karte som var färdiga kort med utrymme för adress på ena sida och för meddelande på den andra, liknande de svenska blev korten. Dessa hade en lägre portosats än vanliga brv och blev därför snabbt populära. liknande kort infördes snart i andra länder, England 1870, Kanada 1871, Sverige och Tyskland 1872 och Frankrike 1873 och Italien 1874.

Snart blev det populärt att infoga reklam och andra typer av motiv på den sidan som var avsedd för meddelandet. Det första kortet med en fotografiskt vy tillverkades i Tyskland av litografen Zrenner för 1882 års Nürnbergutställning.

År 1872 infördes i Sverige brevkort utan bild. Portot var dock då det samma som för vanliga brev och de blev inte särskilt populära. 1873 sänktes därför portot och 1877 sänktes det på nytt. Samma år gavs också möjlighet åt privata företag att trycka upp sina egna brevkort, så länge adressidan följde det utseende som Generalpoststyrelsen angav, vilket öppnade upp möjligheten för att dekorera meddelandesidan på korten. De första brevkorten hade ett mått på 122 x 87 millimeter, men 1879 beslutade man inom Världspostföreningen att införa det gemensamma nya formatet 140 x 90 millimeter. De privattryckta brevkorten fick till en början endast användas inom landet, men från april 1886 tilläts de även för försändelser mellan olika länder.

Det äldsta kända svenska gratulationskortet skickades lokalt inom Kristinehamn den 9 december 1882, frankerat med ett treöres frimärke. Vid en auktion den 17 mars 1996 slutade budgivningen på detta vykort på 15 000 kronor. Det äldsta kända vykortsmotivet i Sverige är tecknat och visar en förgätmigej-kvist med texten "Jag gratulerar". Det skickades från Leufsta Bruk den 27 februari 1884.

Ett vykort med en hornblåsande postryttare är från slutet av 1886. I maj 1887 kom de tre första topografiska vykorten ut, med litografiska tryck med motiv från Uppsala. När nu de första vykorten introduceras kallas de från 1887 Brefkort med vyer. Den tidigaste kända användningen av begreppet vykort är från 9 september 1900

1891 började pappersgrossistföretaget Axel Eliasson att sälja Brefkort med olika vyer öfver Stockholm och dess omgifningar samt Göteborg. Företaget var under 1900-talets första hälft landets främsta producent av vykort med sina lokaler på Drottninggatan i Stockholm.

Runt sekelskiftet 1900 exploderade formligen vykortens popularitet. 1897 sändes 6.360.000 brev med postverkets brevkort, 1.330.000 privattryckta affärsbrevkort och 1.040.000 vykort. 1903 sändes 8.900.000 brev med postverkets brevkort, 1.550.000 privattryckta affärsbrevkort och 37.810.000 vykort.

På de äldsta vykorten upptog motivet vanligen bara en del av framsidan, eftersom den även skulle ge utrymme för meddelandet. Från 1905 tillät postverket att adress och hälsning fick rymmas på samma sida, något som gav motivet möjlighet att bli allenarådande på andra sidan.

Källa Wikipedia.

Vykort enligt Nordisk familjebok, Uggleupplagan 32 

Vykort (se Vy), en sorts till kortare skriftliga hälsningar t. ex. under resor eller välönskningar vid helger ("julkort" o. s. v.) använda brefkort med ena sidan upptagen af okolorerad eller färglagd bildlig framställning, såsom landskaps- eller stadsvyer, byggnadsverk, något berömdt konstverk, artistporträtt, skämtbilder, djur- och blomstermotiv e. d. i oöfverskådlig mångfald.

Redan på 1770-talet förekommo sporadiskt gratulationskort med kopparsticksbilder; senare blefvo de alster af stålstick, träsnitt, litografi, radering o. s. v., men fingo ej postal utstyrsel och giltighet förrän efter 1870 (se Brefkort).  Ljustryckets allmännare användning fr. o. m. 1890-talet medförde ett väldigt uppsvinginom vykortsindustrien; därbredvid ha autotypi, fotogran, trefärgstryck m. m. Åstadkommit goda resultat.

Tillverkningen och postbefordringen af vykort äro numera i åtskilliga länder en rätt betydande ekonomisk faktor. Ur nationell och mellanfolklig synpunkt göra vykorten nytta, i det att deras bilder sprida kännedom om olika orter och länder. På brefkort med vyer plägar adressidans vänstra hälft få användas till skriftliga meddelanden. 

(Vykort enligt Nordisk familjebok 1921)

De olika vykortsformaten

A6 Det så kallade nya formatet. Finns med rak beskärning och vågig. Färg och svartvit. Med vit kant och utan. 

Mått 150x105 mm.

Det så kallade gamla formatet, 140x90 mm. Finns i en mängd olika varianter Färg och svartvit med och utan vit kant. Framsida med plats för text. 2-bildskort upp till 10-bilderskort. Foto i färg och svartvit, handcolorerade, tecknade, ramkort, kartongkort, luckkort, mekaniska vykort Julkort, alla typer av hälsnings/gratulationskort, osv

Det två vanligaste hälsningskort finns i formaten 110x70 mm och 95x60 mm. Dessa kort var ofta mycket bundna till helger, Jul, Nyår, och Påsk. Lycka till, hälsningar av olika slag.

Även andra format existerar, avlånga, runda fyrkantiga m.m.

Portosatser på vykort 1872-1971.

Portotabell på vykort.